Fjärrundervisning innebär att undervisningen är interaktiv och sker i realtid genom att man använder informations- och kommunikationsteknik. 

Elever som deltar i fjärrundervisning ska göra det i lokaler som skolenheten disponerar. I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det finnas en handledare närvarande där eleverna befinner sig. Även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska en handledare vara närvarande, men i dessa skolformer är det inte alltid nödvändigt att handledaren befinner sig i samma lokal som eleverna under hela lektionen.

Ytterligare information

1 kapitlet 3 § och 21 kapitlet 12-13 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 66.

Distansundervisning definieras i skollagen som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid.

Vid distansundervisning finns det inget krav på att det ska finnas en handledare eller lärare fysiskt närvarande när undervisningen bedrivs. Men distansläraren ska ha regelbunden direktkontakt med eleverna.

Ytterligare information

1 kapitlet 3 § och 22 kapitlet 11 § skollagen.

Fjärrundervisning får användas om

• det inte finns en lärare inom huvudmannens skolenhet som har legitimation och behörighet i ämnet och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan, eller
• elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen.

En huvudmans beslut om att använda fjärrundervisning får avse högst ett läsår åt gången.

Ytterligare information

21 kapitlet 2-3 och 9 §§ skollagen samt 4 a kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

En huvudman som avser att använda fjärrundervisning i ett visst ämne eller en viss kurs ska fatta ett beslut om det. Detsamma gäller en huvudman som avser att använda fjärrundervisning för integrerad samisk undervisning i grundskolan. Beslutet får avse högst ett läsår åt gången. Det innebär att huvudmannen regelbundet måste ta förnyad ställning till frågan om fjärrundervisning, oavsett på vilken grund fjärrundervisningen bedrivs.

Ytterligare information

21 kapitlet 3 och 9 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 228.

Ja, Utgångspunkten är att det ska vara en legitimerad och behörig lärare som ansvarar för fjärrundervisningen.

Ytterligare information

2 kapitlet 34 § och 21 kapitlet 11 § skollagen.

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare.

Det finns inte några särskilda behörighetskrav för handledare, men handledaren ska vara en person som är lämplig för uppgiften. En handledare får på samma sätt som en lärare bland annat vidta sådana omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

Ytterligare information

5 kapitlet 6 § och 21 kapitlet 13 § skollagen samt proposition 2019/20: 127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 64-66 och 230. 

Det finns i nuläget inte några regler om hur stora elevgrupperna får vara vid fjärrundervisning.

Vi strävar efter att ha små grupper.

1-3 elever vid studiehandledning och max 10 vid modersmålsundervisning.

Ytterligare information

2 kapitlet 10 § och 21 kapitlet 5-6 §§ skollagen samt 5 a kapitlet 3 a § skolförordningen och 4 a kapitlet 3 a § gymnasieförordningen.

Ja, studiehandledning på modersmålet som överlämnas på entreprenad får ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.

Ytterligare information

1 kapitlet 3 §, 23 kapitlet 14 § skollagen, 5 kapitlet 4 § skolförordningen, 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen och 6 kapitlet 2 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 51 och 160.

Det finns ingen begränsning av hur länge och i vilken omfattning en elev kan ha rätt till studiehandledning på modersmålet. Det är elevens behov som ska styra.

Ytterligare information

kapitlet 12 i § skollagen, 5 kapitlet 4 § skolförordningen och 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Nyanlända elever ska få studiehandledning på modersmålet eller i sitt starkaste skolspråk om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Studiehandledningen ska ge eleverna förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Den här stödåtgärden ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Ytterligare information

3 kapitlet 12 i § skollagen.

Barn och ungdomar som har fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har samma rätt till utbildning i Sverige som asylsökande barn och ungdomar.

Det innebär att de har rätt till utbildning.

Ytterligare information

29 kapitlet 2-3 §§ skollagen och 21 kapitlet 2 § utlänningslagen. 

För nyanlända barn och ungdomar från Ukraina gäller samma bestämmelser som för andra nyanlända elever.

Hemkommunen ansvarar för att alla barn och ungdomar i kommunen som har rätt till och vill ha utbildning får det. Vidare är huvudregeln att en bedömning av elevernas kunskaper ska göras. Vid bedömning i grundskolan och motsvarande skolformer ska Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 användas. Bedömningen ska göras skyndsamt och därefter ska rektorn fatta beslut om lämplig placering i årskurs och undervisningsgrupp för eleven.

Ytterligare information

3 kapitlet 12 c-e §§, 8 kapitlet 12 §, 9 kapitlet 12 §, 10 kapitlet 24 §, 11 kapitlet 24 §, 15 kapitlet 30 § och 18 kapitlet 27 § skollagen samt 1 och 3 §§ Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:10) om underlag för bedömning av nyanlända elevers kunskaper.